Föreningen Hidde Iyo Dhaqan

Föreningen Hidde Iyo Dhaqan i Malmö bildades 1995 och är en kulturell och ideell organisation, som bland annat arbetar för att underlätta integrationen av den somaliska gruppen i det svenska samhället. Den vänder sig till både barn, ungdomar och vuxna.

Med sin lokal vid Sevedsplan som bas är Hidde Iyo Dhaqan en framträdande social aktör, som genom åren drivit en rad framgångsrika projekt och skapat en viktig mötesplats för individer och organisationer med skiftande bakgrund. Föreningens lokal är en viktig knutpunkt i Seved, ett bostadsområde som ju annars kämpar med en hel del sociala problem.

Det Hidde Iyo Dhaqan har skapat skulle kunna beskrivas som ett slags mellanrum, ett utrymme där idéer kan formuleras, testas och förkastas eller förfinas. Ett hus har öppnats för individer i en miljö som annars är alldeles för full av grupptänkande.

Det handlar om något svårgripbart; ett förhållningssätt, en attityd. Hur vrider man upp mungiporna på ett bostadsområde som tittar ner i marken? Ett sätt är att leka att allt faktiskt skulle kunna vara annorlunda. Man planterar en solros och sedan en till. Man lyssnar och pratar. Man öppnar dörren och tar sig själv på lite mindre allvar. Det finns inget recept att skriva ut, men man påverkas förstås av hur människor omkring en beter sig. Och om man inte tror att människor och samhällen kan förändras, vad ska man då tro på?

 

Mellan 2008 och 2011 drev Hidde Iyo Dhaqan projektet ”Barn i stan”, där barn och vuxna samlades kring en rad gemensamma aktiviteter med betoning på berättelser och stadsodling. Trottoaren utanför lokalen på Sevedsgatan förvandlades till en prunkande trädgård full av grönsaker, kryddor och frukt. ”Barn i stan” uppmärksammades internationellt och fick besök av ministrar och kungar. Projektet finns dokumenterat i boken ”Flower Power”.

Mellan 2011 och 2014 vände Hidde Iyo Dhaqan blicken mot den somaliska historien i projektet ”Egna röster, egna bilder”. Ett omfattande material om Somalia och om somalier i Sverige samlades in med hjälp främst av ungdomar, som både berättade om sina egna minnen och upplevelser och intervjuade äldre släktingar.

Boken ”Egna röster, egna bilder” har blivit mycket spridd och uppmärksammad och kom 2015 även i somalisk översättning med titeln ”Coddadkeena, sawirradeena”. En utställning baserad på samma material visas på bibliotek och museer runtom i Sverige. Boken finns också att läsa på www.ereb.se.

Somalia var för bara några decennier sedan ett väl fungerande samhälle, med universitet, forskning, infrastruktur, rättsväsen och kvinnor i olika delar av yrkeslivet. Med inbördeskrigets förödelse har mycket skjutits åt sidan eller helt glömts bort, och en yngre generation har aldrig fått uppleva den här verkligheten.

1960 blev Somalia självständigt, men den demokratiska perioden blev kortvarig. 1969 sattes demokratin ur spel och militären grep makten i huvudstaden Mogadishu. Svält och krig med grannlandet Etiopien skapade sedan stora svårigheter för landets befolkning.

1991 föll regimen och diktatorn Mohamed Siad Barre jagades bort. Motsättningarna mellan olika klaner kom upp till ytan och Somalia bröt samman under de inbördesstrider som följde. Nu har kriget slagit sönder landet, skolor och kulturinstitutioner är borta och runt en miljon människor har gett sig av. Runt 50 000 av dem har kommit till Sverige.

Sedan sammanbrottet har majoriteten av somalier levt utan en fungerande stat och landet har beskrivits som ett av världens osäkraste och mest korrumperade. Alla dessa år utan fred och stabilitet har gött våldsamma islamistiska grupperingar, men samtidigt tvingat fram en mängd olika sätt att överleva och klara vardagslivet utan varken pålitlig samhällsstruktur eller administration.

Somalia har samtidigt ibland beskrivits som en nation av poeter: ”För att förstå somalisk kultur måste man ta hänsyn till den muntliga poesins otroliga betydelse.” I Sverige är Hidde Iyo Dhaqan en viktig bärare av det kulturella arvet.

Föreningen driver nu ett nytt projekt, ”Bisam”, tillsammans med förskolor och skolor, där barn får vara med om biodling och honungs-produktion och lära sig om samspelet i naturen. Tanken är också att en grupp vuxna med funktionshinder, främst svensksomalier, ska få möjlighet att starta ett kooperativ med biodling som bas.

Föreningen har egna bikupor, bland annat i Folkets park dit barn från hela Malmö kan komma och vara med och sköta växter och ta hand om bi- och insektsodlingarna. Hidde Iyo Dhaqan har genom sina många projekt och aktiviteter blivit en stark integrerande kraft i det segregerade Malmö utan att prata så väldigt mycket om just integration. I stället har föreningen i praktisk handling visat hur man kan göra.

 

 

 

Bookmark the permalink.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *