Den svenska kvinnorörelsens historia

 

Feminism och kamp för kvinnors rättigheter, kvinnorörelser, finns över hela världen. Men kamperna världen ser inte alltid likadana ut. Olika situationer, i olika länder och inom olika områden inom länder gör att kamperna ser olika ut. Hur har kampen sett ut i Sverige och vad har den åstadkommit?

Svenska kvinnor fick rösträtt sist i Norden, år 1919 och kunde rösta för första gången i valet 1921. Det brukar sägas att Sverige fick allmän och lika rösträtt i och med detta. Detta är dock en sanning med modifikation. Romska kvinnor boendes i Sverige inte fick rösta förrän 1976, och fram till 1989 kunde kvinnor (och män) med intellektuell funktionsnedsättning omyndigförklaras och därmed inte rösta.Att ha rösträtt och att vara valbar är viktigt för att kunna påverka samhället – och i förlängningen villkoren och förutsättningarna för sitt eget liv.

Sedan början av 1970-talet tillämpas särbeskattning av makar och sammanboende i Sverige, i motsats till många andra länder som har sambeskattning av makar. Genom att sambeskatta makar blev skatten ofta så hög, att den gemensamma inkomsten inte blev så mycket högre än vad endast en inkomst innebar, även om båda makarna arbetade. Särbeskattning innebär istället att makar beskattas individuellt och att båda parter ses som självständiga individer när det gäller inkomst. Särbeskattningen gör också att det blir lönsammare för båda makarna att lönearbeta. Särbeskattningsreformen var därför viktig för kvinnors ekonomiska självständighet.

Även påtryckningarna från kvinnorörelsen om daghemsplatser har att göra med ekonomisk självständighet. Daghem för barn i offentlig regi till rimlig kostnad innebar att kvinnor som tidigare hade varit bundna till hemmet på grund av barnomsorg kunde börja arbeta utanför hemmet och på så sätt försörja sig själva. Här finns det en koppling till regeringens jämställdhetspolitiska mål om ekonomisk jämlikhet mellan könen. Det är ett fortsatt problem att kvinnor har lägre lön än män, ofrivilligt arbetar deltid och främst arbetar inom lågavlönade sektorer (vilket både beror på vilka intressen vi uppmuntrar hos flickor under uppväxten och på att samhället nedvärderar de branscher som förknippas med kvinnlighet). Att föräldrar ska arbeta utanför hemmet är inget som är positivt per automatik, utan måste kopplas till det rådande samhällssystemet där den som inte kan försörja sig är mer utsatt än den som kan det.

1965 kriminaliserades våldtäkt inom äktenskapet, Sverige är först i världen med en sådan lagstiftning och många länder saknar detta än idag. Lagen är principiellt viktig eftersom den visar att påtvingade sexuella handlingar är fel, oberoende av relation mellan offer och förövare och att även den som är gift har rätt till integritet och självbestämmande över sin kropp.

Även lagändringen som gjorde att kvinnomisshandel föll under allmänt åtal var en viktig framgång för kvinnor och kvinnorörelsen. Innan dess föll brottet under enskilt åtal och då var det upp till offret att själv anmäla händelsen. Risken med detta var att offret kunde skrämmas till att tillbaka anmälan och då kunde ingen rättsprocess drivas. Den vanligaste platsen för våld mot kvinnor är i det egna hemmet, och genom ändringen markeras att det våld som sker i hemmet inte är en privat angelägenhet, utan något som också berör samhället och som samhället måste ta ansvar för. Under allmänt åtal är det åklagaren som väcker åtal, vilket kan göras även i de fall offret inte vill medverka i rättsprocessen (även om detta så klart försvårar möjligheten att få till en fällande dom).

Andra viktiga årtal är till exempel:

1864 när män förlorar lagstadgad rätt att aga sin hustru

1901 när kvinnor får rätt till fyra veckors ledighet, utan lön, vid barnafödande

1938 när preventivmedel tillåts

1974 när betald föräldraförsäkring infördes

1975 när fri abort införs

1999 när det blir förbjudet att köpa sexuella tjänster

 

Idag används inte begreppet kvinnorörelse lika ofta, istället pratar vi ofta om en feministisk rörelse. Genom att byta begrepp betonar en att alla personer som anser att alla kön ska ha lika ekonomiska, sociala och politiska rättigheter kan vara aktiva i kampen för att uppnå detta. Medan kvinnorörelsen ofta är feministisk, betonar användingen av feminism en ståndpunkt och analys - du måste inte vara kvinna för att vara feminist, det kan personer av alla kön vara. Den feministiska kampen handlar om rättvisa och om en rättvis och jämlik maktfördelning, och i den kampen behövs alla röster och alla krafter för att skapa ett jämställt och jämlikt samhälle.

 

Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *